Stora regionala skillnader i Sverige: Välfärdsnyttan av ett extra friskt levnadsår

Att den dödliga rökningen minskat under flera år har medfört att såväl de rökningsrelaterade sjukdomarna såsom lungcancer, som dödligheten är lägre i Sverige än på mycket länge. Idag är den förväntade medellivslängden 82,6 år respektive 85,6 år för nyfödda pojkar och flickor, medan den för 50-åriga män är 83,2 år och för 50-åriga kvinnor är 86,0 år. Att kunna leva längre utan sjukdomar skulle vara en stor hälsofördel för individen men också ge upphov till stora ekonomiska fördelar för samhället i övrigt.

Dr. Nima Sanandaji har i studien Europe’s longevity trend can be boosted by Swedish- style nicotine policies gjort tagit fram beräkningar på hur ett extra friskt levnadsår skulle kunna bidra till ekonomin:

- Beräkningen utgår från att hälften av det extra året används till arbete och hälften till fritid. För samhället innebär detta att ekonomin växer med motsvarande halva BNP per vuxen i arbetsför ålder. För individen innebär det bättre livskvalitet och minskad risk för sjukdomar och funktionsnedsättningar.

Den ekonomiska nyttan av ett extra friskt levnadsår är störst i regioner med hög produktivitet. I den mer produktiva Stockholmsregionen uppgår värdet till 728 000 kronor per år, medan Norra Mellansverige, som har lägre ekonomisk produktion per capita, ligger betydligt lägre med 410 550 kronor per år. Det nationella genomsnittet är 540 500 kronor årligen per vuxen.

- Medelålders och äldre individer är inte bara viktiga för arbetskraften, utan utgör också huvuddelen av jobbskapande entreprenörer och investerare. Om de hade fler friska levnadsår skulle produktiviteten öka. Denna beräkning uppskattar att ett extra friskt levnadsår, där hälften används till arbete, motsvarar att ekonomin växer med hälften av BNP-utbytet per individ i arbetsför ålder.

Utöver den ekonomiska effekten beräknas välfärdsnyttan, som mäter hur mycket som investeras i hälsa över livslängden jämfört med antalet friska år. För Sverige är denna siffra 77 000 kronor per individ. Det är ett alternativkostnadsbaserat mått som visar hur mycket ett extra friskt år är värt i relation till dagens hälsoinvesteringar.

- Världshälsoorganisationen WHO säger att tobaksrökning är den största undvikbara hälsorisken, men världens länder fortsätter att blunda för strategier som fungerar. Man borde titta mer på länder som Sverige, Norge och Storbritannien som tillåter alternativ till de dödliga cigaretterna. Snus, vitt snus och vapes har visat sig effektiva för att bekämpa blossandet och få ner de rökningsrelaterade sjukdomarna.

Det är enkelt att förstå att det kommer att leda till sänkta kostnader på sikt. Men hur kraftigt sänkta dessa samhällskostnader blir var väldigt intressant att läsa i Dr. Sanandajis studie, säger Haypps kommunikationschef Markus Lindblad.

Med en åldrande befolkning och ökande livslängd blir frågan om hälsosamma år central för både pensionssystem och arbetsmarknad. Fler friska år innebär att färre går i förtida pension och fler kan arbeta längre – vilket stärker både individens ekonomi och samhällets produktivitet.

Studien utvärderar samhällsekonomiska- såväl som välfärdsfördelar av ytterligare ett friskt levnadsår. Underlag har tagits från 33 europeiska länder och jämför totalt 240 regioner inom dessa länder. Sverige har delats upp i åtta olika områden där den ekonomiska nyttan beräknats till följande:

Strategier för att öka antalet friska levnadsår inkluderar enligt studien:

• Livsstilsförändringar: Mer fysisk aktivitet, bättre kost, minskat alkohol- och tobaksbruk.
• Skademinimering: Alternativa nikotinprodukter som snus och vitt snus har spelat en nyckelroll i
  Sveriges låga rökningstal.
• Modern hälsoteknik: Förebyggande vård och bioteknologiska lösningar för cellreparation.

• Hela studien: Europe’s longevity trend can be boosted by Swedish-style nicotine pouches (länk)
• Ladda ner de viktigaste resultaten i PDF-form