Rökningens samhällsekonomiska kostnader – och potentialen i ett friskt år

Rökning är inte bara en hälsokatastrof för den enskilde rökaren – det är en stor ekonomisk börda för hela samhället. Medlemsländerna och EU förlorar enorma summor varje år på sjukvård till följd av lungcancer och rökningsrelaterade sjukdomar, produktionsbortfall och förtida dödsfall. Men vad skulle det egentligen innebära om man hade kunnat skjuta fram sjukdomarna och skröpligheterna med ett år? En inte alls orimlig möjlighet om exempelvis rökare skulle byta bort cigaretterna mot alternativa nikotinprodukter som snus och vitt snus.

- Nyttan av ett extra friskt levnadsår är betydande och kan uppnås genom faktorer som mer fysisk aktivitet, förändringar i rök- och alkoholvanor, kostförändringar samt moderna lösningar för ökad livslängd, säger Dr. Nima Sanandaji, forskaren bakom studien Europe’s longevity trend can be boosted by Swedish-style nicotine policies.

Enligt studien är potentialen med ett extra år gigantisk sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Ett enda extra friskt år för dagens 50-åringar i Europa skulle enligt studien ge:

• 2 420 miljarder kronor i ökad produktivitet och minskade samhällsekonomiska kostnader
• Dessutom skulle 339 miljarder kronor kunna sparas i rena välfärdsvinster
• För Sveriges del skulle ett extra friskt levnadsår ge en ekonomisk besparing på 540 500 kronor årligen per vuxen i Sverige. 

Detta är pengar som idag går förlorade på grund av rökningens konsekvenser. Rökningen kostar Europa miljarder – ett friskt extra år kan förändra allt, säger Dr. Nima Sanandaji.

Sverige har redan lyckats minska rökningen till rekordlåga nivåer genom att erbjuda alternativ som snus och nikotinpåsar. Att svenskarna bytt ut cigaretter mot snus och vitt snus kommer sannolikt att återspegla sig i en högre medellivslängd än andra länder med högre andel rökare.

- Sverige har visat att en skademinimerade politik verkligen fungerar för att få bukt med rökningen. Det borgar för fler friskare år, längre medellivslängd och minskade samhällskostnader, säger Dr. Nima Sanandaj och fortsätter:

-I Sverige är medellivslängden idag 83,2 år för 50-åriga män och 86,0 år för 50-åriga kvinnor. Om den friska livslängden för 50-åringar ökades med ett år, och hälften av den tiden spenderades på arbetsmarknaden och hälften på fritid, skulle detta leda till en ekonomiskfördel på 540 500 kronor årligen per vuxen i Sverige. Medelålders och äldre individer är inte bara viktiga för arbetskraften, utan utgör också huvuddelen av jobbskapande entreprenörer och investerare. Om de hade fler friska levnadsår skulle produktiviteten öka.

Dr. Sanandajis beräkning uppskattar att ett extra friskt levnadsår – där hälften används till arbete – motsvarar att ekonomin växer med hälften av BNP-utbytet per individ i arbetsför ålder.

- Den individuella nyttan i praktiken kommer inte att fördelas jämnt – vissa kommer att få mer än ett genomsnittligt år och andra mindre. Värdet är en alternativkostnad, det vill säga en uppskattning, förtydligar Dr. Sanandaji.

Medan Sverige nu är rökfritt, fortsätter många EU-länder att ignorera strategier som fungerar. Det är en dyr miss – både för hälsan och ekonomin.

- Ett extra friskt år för varje 50-åring är inte en utopi, det är en realistisk effekt av evidensbaserad politik, säger Haypps kommunikationschef Markus Lindblad. Nu när EU är mitt i framtagandet av det nya Tobaksproduktdirektivet är vår förhoppning att man tittar på de erfarenheter som finns från Sverige och andra länder – som genom att tillåta snus, vitt
snus och vapes som alternativ till de dödliga cigaretterna – har lyckats få ner de rökningsrelaterade sjukdomarna.

• Hela studien: Europe’s longevity trend can be boosted by Swedish-style nicotine pouches 
• Ladda ner de viktigaste resultaten i PDF-form