4 min lästid
Publicerad 2026-06-24
Del 3. Snuset får ofta skulden för vad rökningen orsakat
I del tre tittar vi närmare på varför tidigare rökning kan göra forskningen svår att tolka, och varför snuset ibland får skulden för skador som cigaretterna orsakat.
Läs de andra delarna i serien här
Hur påverkar tidigare rökning de resultat som forskningen får fram?
Du pekar på ett centralt problem. All tidigare rökning innebär nämligen en ökad risk för en mängd olika sjukdomar – även om patienten inte rökt på flera decennier. Åderförkalkning som uppstår av rökning kan inte trollas bort genom statistiska manipulationer. Den som har rökt i tjugo år kommer nämligen alltid att ha en statistiskt förväntad förkortad livslängd, eftersom kalk bildas i kärlväggarna under rökningen, och då lungskadorna i princip är oåterkalleliga.
Andra problem är att de statistiska analyserna ofta kompliceras av att läkare förskriver andra mediciner till de som röker, vilket kan påverka resultaten. Men också att före detta rökare kan ha svårt att minnas exakt hur mycket man rökte och under vilka perioder. Detta gör det statistiska underlaget osäkert, och analyserna blir därför ofta osäkra.
Även om man vet att före detta rökare har högre sjukdomsrisk så kan man inte säga att risken är dubbelt så hög om man rökt dubbelt så mycket eller dubbelt så länge. Och många varierar hur mycket de röker mellan olika perioder så hur ska man som forskare justera för det? Andra saker som komplicerar ytterligare är att många storrökare äter mindre, så den personen är smalare, och om vederbörande slutar röka går man oftast upp kraftigt i vikt. Hur tar man statistisk hänsyn till detta i en beräkning?
Men vissa risker känns det som att det borde finnas tydliga samband med.
Det tycker säkert de flesta, men så enkelt är det inte. Och forskar man, så kan man inte bara chansa. Låt mig ta det gamla kända exemplet med den starka statistiska kopplingen mellan antalet storkar och antalet födda barn för nästan hundra år sedan i byn Oldenburg.
Den nästan perfekta kopplingen mellan flera storkar och flera barn passade in i den dåvarande uppfattningen att storken kom med barnen. Idag skulle vi se detta som vetenskapligt nonsens, men det belyser att statistiska analyser ofta inte kan avgöra riktningen av sambandet. Man kan spontant tro att sambandet beror på att storkarna kommer med barn, men man kan också vända resonemanget: kanske det var att det byggdes flera nya hus med passande skorstenar när man planerade för tillökning? Detta ledde senare till att storkarna byggde flera bon samtidigt som flera barn föddes i städerna.
Men nuförtiden är vi ju mycket mer bildade. Inte skulle vi luras att tro något sånt nu?
Jag har ett liknande exempel som jag brukar ge mina läkarstudenter. Det finns nämligen ett statistiskt samband mellan att vara i god fysisk form och att träna mycket och hårt. Men det kan antingen bero på att träningen gör att man får bättre kondis. Alternativt så kan det bero på att flera personer i testet haft sjukdomar som hindrat dem att träna och då har de förstås också dålig kondition. Kroppslig friskhet är en förutsättning för hård träning och då blir det ett samband mellan det och bra kondition.
Ok, så vi måste våga ifrågasätta vad ett forskningsresultat verkligen visar. Det låter svårt när den ena mer uppseendeväckande nyheten efter den andra sprids på löpsedlar var och varannan dag.
Studier på människor inom medicinsk vetenskap syftar oftast till att identifiera olika beteenden eller faktorer kopplade till sjukdom. Och forskare har sällan en dold agenda. Så löpsedlarna handlar mest om att det finns en tendens att tolka forskning alarmistiskt så att man säljer tidningar eller får mycket besök på hemsidan.
Det finns olika metoder för att samla in sådana data, men alla kräver användning av matematik och statistik för att bevisa att det verkligen är orsak och verkan mellan den faktor eller det beteende som undersöks och det utfall som studeras. Det kan tyckas finnas en stor mängd samlad kunskap om hur man ska leva för att hålla sig frisk, såsom hur mycket man bör motionera, om vin är nyttigt, och om det är farligt att röka cigaretter.
Dessa ämnen har funnits tillgängliga för forskning under lång tid, egentligen hundratals år. Men det resonemanget faller på att man inte har kunnat göra de statistiska beräkningarna på ett bra sätt förrän omkring mitten av 1950-talet, och det var först i mitten av 1990-talet som forskare hade möjlighet att räkna själva. Mina lärofäder inom forskning kunde inte analysera sina medicinska data själva, det fanns inte ”hemdatorer” på den tiden utan man lämnade in alla siffror, alla data, i original till specialiserade statistiker. Man gjorde vanligen bara en enda beräkning inför varje publikation.
Men de statistiska möjligheterna har utvecklats oerhört, vilket förklarar varför det finns så många olika uppfattningar om hälsa och livsstil, inklusive snus och rökning. Som forskare i ämnet kan jag intyga att det är relativt enkelt att använda ett stort datamaterial för att styrka en teori om man är nöjd med observationella data.
Att det är farligt att röka cigaretter är forskarvärlden överens om. Men hur är det med nikotin och snus?
Det är inte en helt enkelt fråga att besvara. Om exempelvis en myndighet vill bekräfta antagandet om att ”allt nikotin är farligt” så försöker man hitta data som stöder att snusandet är kopplat till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. I en så kallad tvärsnittsstudie om snus. Samtidigt ser man ofta att snusare också har andra riskfaktorer, till exempel övervikt, låg fysisk aktivitet och framför allt tidigare rökning. Många snusare har alltså varit rökare tidigare, de kan ha slutat röka med hjälp av att gå över till snusning. I sådana studier försöker forskare statistiskt korrigera för olika riskfaktorer för hjärtsjukdom. Men beroende på hur korrigeringarna görs kan en ökad risk fortfarande kvarstå hos snusare.
Det låter inte så krångligt?
Problemet är dock att man inte säkert vet hur dessa riskfaktorer samverkar eller hur mycket var och en påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom. Därför kan man inte med säkerhet avgöra orsak och verkan enbart genom statistiska samband. Trots detta dras ofta slutsatsen att snus i sig orsakar hjärtsjukdom. Och sådana krigsrubriker ser vi ofta på just löpsedlarna. Men det man egentligen ser är ett statistiskt samband, inte ett bevis för att snuset är orsaken. Enkelt uttryck kan det vara riskerna med att man är snusare, man tillhör den gruppen, snarare än att det man gör är att snusa.
Följ artikelserien här!
