Forskare: “Man blandar ihop samband med orsaker i studier om snus”
Hur kan myndigheterna hänvisa till ”bristande forskningsunderlag” när nya nikotinstudier poppar upp i media varje vecka? Och vilka råd och rön kan man egentligen lita på? Vi bad den ständigt aktuelle Professor Nyström att reda ut forskningsläget.
Fredrik Nyström är professor i internmedicin vid Linköpings universitet och en av landets mest kända förespråkare för att ”Lagom Är Bäst”. Han är inte bara kritisk till hur forskning om snus generellt sett används i debatten, han menar också att resultaten ofta överdrivs och att studier som enbart bygger på statiska samband ges för stor betydelse.
I den här intervjun pratar han bland annat om att mycket av den forskning som gjorts om snus identifierar samband och mönster, men bevisar inte orsak och verkan. Så kallade störfaktorer som att personer tidigare rökt, har ärftliga hälsorisker eller tillhör en viss socioekonomisk grupp ignoreras i regel. Något som sammantaget kan ge en missvisande bild av riskerna med att snusa.
Professor Nyström anser att man därför oftast inte kan säga att det är snuset i sig som orsakar sjukdom utan bara att snusare som grupp har vissa ökade risker mot bakgrund av exempelvis att de tidigare varit rökare. För att bevisa orsak skulle man behöva göra slumpmässiga interventionsstudier, vilket sällan görs av praktiska och etiska skäl. Professor Nyströms egen forskning visar att personer som slutar snusa faktiskt inte alls fick några förbättrade riskfaktorer, utan snarare tvärtom. Bland annat ökade de i vikt och blodtrycket försämrades.
Haypp träffade honom för att prata om hur forskningsläget kring snus egentligen ser ut.
Häng med!
Läs nästa del av artikelserien
