Del 4. Orsakar snus högt blodtryck och hjärtsvikt?

Del 1. Många studier om snus visar samband, men inte orsak och verkan
Del 2. Vilka är de sanna riskerna med snus?
Del 3. Snuset får ofta skulden för vad rökningen orsakat

Det stämmer att Rönnberg är förstaförfattare till en artikel om riskerna med att vara snusare⁵. Den studien följde ungefär 460 snusare som aldrig hade rökt när undersökningen startade, under en period på 27 år. Man inkluderade dels personer som gjorde en 40-årskontroll av hälsan och en lika stor grupp som gjorde en kontroll av hälsoläget när de fyllde 50 år. I originalartikeln formuleras slutsatsen korrekt: användning av snus hos icke-rökande 50-åringar var associerad med ökad risk för högt blodtryck och hjärtsvikt senare i livet efter statistisk korrigering för kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Däremot fann man ingen association med hjärtinfarkt, stroke eller total dödlighet. 

Det är viktigt att notera att forskarna inte skriver att det är snus som orsakar dessa sjukdomar, utan bara att de funnit en koppling till snus. I offentlig debatt förvanskas detta ofta språkligt till att ”snus orsakar” högt blodtryck och hjärtsvikt. Det stämmer inte. 

Ja, delvis. Men efter att ha läst originalstudien kan jag också konstatera att metoderna man använda hade vissa svagheter. Forskarna korrigerade visserligen för exempelvis blodsocker och kolesterolnivåer, men de tog inte hänsyn till att snusarna hade lägre utbildningsnivå än icke-snusarna, vilket i sig är en riskfaktor för sämre hälsa. Man redovisade inte heller om deltagarna började röka under den långa uppföljningstiden. Det visste man antagligen inte helt enkelt.  

Dessutom användes inte standardiserade blodtrycksmätningar för att avgöra vilka som utvecklade högt blodtryck. I tabellerna ser man att blodtrycksvärdena avrundats grovt till närmaste femtal, vilket tyder på bristande precision i mätningarna. I stället baserades resultaten på hur många som senare fått diagnosen högt blodtryck eller hjärtsvikt registrerad i vården. Detta är ett relativt osäkert sätt att mäta sjukdomsförekomst. Det beror mycket på vilken tradition man har på ett sjukhus och hur stressade läkarna är som skriver epikrisen eller sammanfattningen av sjukhusvistelsen. Det tar tid att lägga in alla koder om överläkaren tycker det är viktigt. 

Att snusare som gjorde en femtioårskontroll, men inte de som gjorde en 40-årskontroll, lite oftare fick diagnosen hjärtsvikt kan bero på många andra faktorer kopplade till gruppen som helhet, så det är svårt att uttala sig om. Lägre utbildningsnivå är exempelvis ofta kopplad till sämre arbetsmiljö, andra livsstilsfaktorer och annorlunda vårdkontakter. 

Samtidigt är det intressant att studien inte fann någon ökad risk för total dödlighet, kranskärlssjukdom eller stroke bland snusarna. Man såg inte heller någon ökad risk för hjärtsvikt hos de deltagare som var 40 år vid studiestarten, trots lika lång uppföljningstid som gruppen som var 50 år vid start av undersökningen.  

Detta talar för att resultaten kan bero på slumpmässiga variationer i ett litet material. I gruppen med 50-åringar utvecklade endast 27 personer hjärtsvikt under 27 års uppföljning. I gruppen som var 40 år vid studiestarten utvecklade endast tre personer hjärtsvikt. Så ovanliga händelser ger ofta statistiskt osäkra och svajiga resultat.