Vad är nikotin?
Nikotinets historia
Sedan 900-talet har Maya-folket allmänt använt tobaksväxter. 1492 fick Christofer Columbus torra cigaretter när han kom till den ”nya världen”. Frankrikes ambassadör i Portugal, Jean Nicot de Villemain, skickade tobaksfrön till kungen av Frankrike 1560 och förespråkade då dess medicinska användning. Förvånansvärt nog var sniffning ursprungligen det vanligaste sättet att ta nikotin. I aristokratiska kretsar trodde man att tobak var modernt och hälsosamt. En särskild anhängare var Catherine de Medici, drottning av Frankrike. Till minne av henne kallades luktsnus ursprungligen ”poudre de la reine”, dvs. ”drottningpulver”. Katharina sniffade de bruna smulorna för att bekämpa sin migrän. Huvudvärken lindrades inte och oförutsedda biverkningar uppkom. Hon förlorade t.ex. luktsinnet helt på grund av den regelbundna konsumtionen. Sedan, på 1700- och 1800-talen, blev cigarrerna populärare än luktsnuset. De kom till Europa från Centralamerika via Iberiska halvön. Men det var fortfarande bara de rika som konsumerade tobak. Nikotin separerades första gången 1828 under namnet nikotianin av kemisten Karl Ludwig Reimann och läkaren Christian Wilhelm Posselt vid en tävling vid universitetet i Heidelberg. De valde namnet Jean Nicot. Den kemiska strukturen klarlades av Adolf Pinner och Richard Wolffenstein. År 1851 bevisade den belgiske kemisten Jean Servais Stas att Hippolyte Visart de Bocarmé förgiftade sitt offer Gustave Fougnies med nikotin.
Men allmänhetens intresse för nikotinkickar hade också ökat. Därmed etablerades tobaken bland sjöfolk och gruvarbetare. Att tugga detta baslivsmedel kunde nämligen stilla hunger och öka produktiviteten. Men lägre socialgrupper fick först råd att röka när en form av rökning som kan massproduceras av en maskin upptäcktes. I Spanien kom man på idén att skära tobak i papper. De första maskingjorda cigaretterna ställdes ut på världsutställningen i Paris 1867. Detta var ett genombrott inom massproduktion och masskonsumtion. Män och kvinnor blev beroende av rökning.
Vad är nikotin?
Naturlig förekomst av nikotin
Nikotinhalt i olika nikotinprodukter
Nikotinhalten i cigarettrök mäts i en vanlig rökmaskin och är ca 0,6 till 2,4 mg, varav rökaren får i sig 0,9 till 1,2 mg. Nikotinhalten i torkad tobak är mellan 0,6 och 2,9 % av torrsubstansen. Man bör dock tänka på att uppgiften om nikotinhalten i varje cigarett bara har en ytterst begränsad informationskvalitet, eftersom nikotinhalten som intas varierar beroende på hur cigaretten inhaleras och på cigarettens struktur.
Dessutom är det viktigt att nämna att rökare som konsumerar mindre nikotin genom cigaretter med lägre nikotinhalt vanligtvis röker mer intensivt och drar längre bloss. Själva cigaretten innehåller mer nikotin (ca 12 mg). Men när du röker brinner det mesta upp innan du andas in det. Ett typiskt nikotinplåster frigör cirka ett milligram nikotin per timme i 16 eller 24 timmar. Att sniffa tobak kan leda till ett dagligt nikotinintag på samma nivå som hos storrökare (20 till 60 mg).
Hur verkar nikotin?
Nikotin binder till tjärpartiklarna i röken och kommer in i lungorna vid inandning. Men nikotin kommer också in i blodet via slemhinnorna i andningsvägarna och når hjärnan inom några sekunder. Det påverkar aktiviteten hos vissa nervceller. Som ett resultat frigörs vissa ämnen, vilket leder till:
När du intar nikotin slår hjärtat snabbare, blodtrycket stiger och hudens motstånd minskar. Eftersom hudtemperaturen även sjunker fryser en nikotinberoende person snabbare. Genom att förbättra prestationsförmågan och förbättra koncentration och minne kan följden bli en betydande psykologisk stimulering.
Nikotin har olika effekter – det kan stimulera och förbättra prestationsförmågan, lugna människor och få dem att koppla av. Åt vilket håll effekten uppstår beror i synnerhet på nikotinintensiteten. En liten mängd nikotin är mer benägen att aktivera nervsystemet. Med ökande nikotinintag hindras vissa neuronala processer. Effekten enligt subjektiva erfarenheter beror också på situationen. I situationer med stress och nervositet kan cigaretter betraktas som lugnande och som uppiggande i situationer med trötthet och utmattning.
Detta är särskilt farligt om stora mängder nikotinhaltiga tobaksvaror konsumeras eller förtärs. Det kan nämligen orsaka symtom på förgiftning, såsom yrsel, illamående, kallsvett och i mycket sällsynta fall även dödsfall.
Nikotinförgiftning
Nikotinförgiftning på grund av förtäring innebär en fara. Som namnet antyder är nikotinförgiftning människokroppens toxiska reaktion på en överdos av nikotin. Nikotin är ett neurotoxin som påverkar i synnerhet luftvägarna och nervsystemet. Med undantag för luftvägarna är absorptionshastigheten för gifter genom slemhinnan också hög. Detta gör oralt intag lika verkningsfullt som att röka. Symtom på nikotinförgiftning inkluderar allmänna tecken på förgiftning som magont, diarré, illamående och kräkningar, vilket kan göra det svårt att upptäcka. Svåra former kan orsaka skakningar, krampanfall, cirkulationssvikt, andningsförlamning eller hjärtstillestånd. Därför måste du vara mycket försiktig!
Nikotin användes tidigare som insektsmedel. Därmed tas det ofta upp genom luftvägarna eller huden. Siffror visar att nikotin än idag utgör en stor risk för förgiftning. Lyckligtvis är de flesta av dessa fall bara lätta förgiftningar. Intag av tobak eller nikotintuggummi är den vanligaste orsaken till förgiftning. Införandet av elektroniska cigaretter innebär också en risk. 2011 rapporterade Nordrhein-Westfalen två akuta fall av nikotinförgiftning orsakad av e-cigarettvätska. I Tyskland är antalet orapporterade fall av förgiftning med mindre uppenbara symtom högt, eftersom milda former av nikotinförgiftning ofta inte upptäcks.
Det beror definitivt på hur hög dosen är. Det är verkligen en avgörande faktor. För vuxna är 0,5 till 1 mg nikotin per kilo kroppsvikt dödligt. Detta motsvarar ett oralt intag på 35 mg hos en vuxen som väger 70 kg.
Nikotinberoende
Nikotin har allvarliga hälsoeffekter. Det kan till exempel vara en bidragande orsak till hjärt- och kärlsjukdomar och olika typer av cancer. När du försöker sluta med nikotin uppkommer abstinenssymptom som rastlöshet, sömnstörningar, dåligt humör, ouppmärksamhet och ökad aptit. Vissa människor kan sluta med nikotin från en dag till en annan. Grupprogram för nikotinavvänjning, telefonkonsultationer, nikotinersättningsprodukter eller speciella receptbelagda läkemedel kan vara till hjälp.
Det finns andra definitioner av nikotinberoende. Det beror här på vilket klassificeringssystem som används. Enligt ICD-10-klassificeringen måste tre av de följande punkterna ha inträffat för diagnosen tobaksberoende:
- Begränsad kontroll av konsumtionens början och slut samt mängd
- En stark önskan att konsumera tobak
- Tecken på abstinens vid brist på konsumtion eller tobaksanvändning för att lindra abstinenssymtom
- Försummelse av andra intressen och aktiviteter till förmån för konsumtion
- Fortsatt konsumtion trots kunskap om följdskador
- Toleransutveckling, dvs. minskad effekt eller krav på ständigt högre doser
Andra konsekvenser av tobaksberoende
Förutom det beroendeframkallande nikotinet innehåller tobak också många andra giftiga och cancerframkallande ämnen. Men nikotinet är inte nödvändigtvis den största orsaken till hälsoskador. Tvärtom så finns det andra komponenter i cigarettröken som medför högre risk för skador på hälsan. Rökning är den främsta riskfaktorn för cancer i lungor och urinblåsa. Därför är listan över sjukdomar som rökning bidrar till eller orsakar mycket lång. Bara i Tyskland dör mer än 120 000 människor varje år till följd av tobakskonsumtion.
Regelbunden tobaksanvändning kan leda till fysiska symtom i ett tidigt skede, t.ex.
Konsekvenser för hjärt-kärlsystemet
Konsekvenser för lungorna
Nikotinavvänjning
Om du försöker sluta röka kan abstinenssymptom uppstå några timmar efter den sista cigaretten. Dessa är vanligtvis kraftigast under de första tre dagarna. De flesta symtom kan kvarstå i flera veckor, men kan i regel minska avsevärt efter några dagar. Hur kraftiga abstinenssymptomen är varierar. Möjliga symtom är:
Rökare brukar sluta röka från en dag till en annan. De drar en gräns. Tydliga beslut om nikotinavvänjning, vila, motion och socialt stöd i en konfidentiell miljö kan öka motivationen och samtidigt bidra till nikotinstopp. Om den nikotinberoende lider av abstinenssymptom ökar risken för återfall. Tack vare att de är så effektiva rekommenderas särskilt grupprogram för avvänjning om dessa program genomförs av specialutbildade instruktörer. Men telefonkonsultation eller personliga behandlingsåtgärder kan också hjälpa dig att sluta. Om du använder mycket nikotin eller funderar på att sluta kan du välja en nikotinersättningsbehandling.
Ett annat alternativ är att använda receptbelagda läkemedel som kan hjälpa dig att sluta. En läkare informerar dock tydligt om att det inte finns några kontraindikationer för denna behandling och måste informera patienterna om eventuella biverkningar.
Program för nikotinavvänjning
Nikotinersättning
Hypnos
Haypp nikotinpåsar
De är kända under många olika namn, t.ex. nikotin, nikotinpåsar, vita nikotinpåsar eller prima White snus. Alla dessa produktkedjor har en sak gemensamt och det är att de är s.k. nikotinpåsar som tillhör nästa generations produktfamilj. Produkterna kommer i påsar, precis som snus. Därför innehåller båda dessa nikotinpåsar nikotin i olika smaker.
Eftersom alla tillverkare ger olika information beträffande kvaliteten på deras produktsortiment kan du enkelt bestämma styrkan hos respektive nikotin, nikotinhalten i milligram per förpackning (påse). Den ger exakt information om nikotinintensiteten hos den passande artikeln.
Vad är skillnaden mellan en nikotinpåse och snus/tuggtobak?
Finns det olika smaker på nikotinpåsar?
Hur använder jag nikotinpåsar?
