Nikotindebatt i Läkartidningen 

Nikotin kan – även om det inte är hälsokost – faktiskt närmast betraktas som ofarligt. Jämfört med rökning är skadan av snus obefintlig. Man kan därför hävda att nikotin, använt på rätt sätt, ur ett skademinimerande perspektiv räddar liv. 

Om människor i övriga EU tilläts lägga om sina tobaksvanor och på samma sätt som i Sverige istället inta nikotin utan att röka det, skulle man kunna rädda cirka 250 000 människoliv undan döden. I Sverige röker man klart minst i EU1 och en viktig anledning till det är att människor snusar istället.

 

Med detta i åtanke är det anmärkningsvärt hur flera organisationer nu börjar sprida felaktiga uppgifter om nikotinet. Man påstår att snus leder till bukspottkörtelcancer trots att man tagit bort varningstexter om cancer på doserna, just eftersom det saknas belägg för att snus alls är kopplat till någon form av cancer. Man presenterar också osakliga påståenden som att ”nikotin är ett farligt nervgift”.

 

Man bör inte använda nikotin som gravid eftersom det riskerar att minska barnets födelsevikt och man bör inte använda det om man har en pågående stroke då det påverkar kärlen ogynnsamt i samband med sjukdomsförloppet. I övrigt är påståendena om nikotinets allvarliga skador i bästa fall missuppfattningar och i värsta fall påhittad skräckpropaganda.

Att proklamera att ”nikotin är ett farligt nervgift” är minst sagt märkligt. Man vet från forskning (och klinisk verklighet) att nikotin inte alls påverkar den mentala funktionsnivån2 negativt.

 

Forskning tyder snarare på att nikotinintag ökar koncentrationsförmågan och förmågan att utföra besvärliga uppgifter3. Därmed inte sagt att nikotin är helt okomplicerat. Att nikotin har någon form av beroendepotential är tämligen okontroversiellt. Frågan är bara hur? Det är enkelt att få försöksdjur beroende av ett flertal droger. Man kan också lätt få alla djur att bete sig som sockermissbrukare, men det är betydligt svårare att få dem beroende av nikotin4 även om det inte är helt omöjligt5. Beroende är ett komplicerat begrepp. Mycket av det som gör att människor använder olika substanser eller beter sig destruktivt avseende spel, sex eller internetvanor har kommit att kallas beroende, men det är inte frågan om tillstånd som ens är i närheten av det ursprungligen menade med beroende. Den fysiska abstinensen av nikotin är för en övervägande majoritet närmast obefintlig eller snabbt övergående6.

 

Faktum är att eftersom nikotin faktiskt inte är ett farligt nervgift och inte påverkar den fria viljan så tycks de allra flesta kunna sluta röka helt utan rökavvänjningshjälp7. Det finns dock de som har svårare för det. Det beror sannolikt mest på andra faktorer än nikotin. Den vanligaste är att man har psykiska problem som till exempel depression eller ångesttillstånd, vilket gör det oerhört svårt att sluta8.

 

Oavsett orsaken till varför folk brukar nikotin finns det inga skäl att jämställa nikotinet som sådant med den livsfarliga rökningen. Vi som arbetar med Haypp.se är inga folkhälsoforskare. Vi är teamet bakom Sveriges bästa återförsäljare av nikotin. Självklart gör det oss partiska, men vi följer noggrant forskningen om nikotinets hälsoeffekter och delar med oss av både bra och dåliga nyheter. Att använda nikotin är en ovana som inte tillför näring eller andra uppenbara vinster, men det finns många människor som verkligen uppskattar nikotinet och hälsoriskerna är inte allvarliga. Nikotin är inget farligt nervgift. Det har en komplicerad men långt ifrån säker beroendepotential. I kombination med andra svårigheter kan det dock vara mycket svårt att sluta med cigaretter. Då är samtliga andra former av nikotin ett fullständigt ofattbart mycket bättre alternativ. Alla andra påståenden är fake news.

 

 

Markus Lindblad

Kommunikationschef HAYPP.se

 

 

1Tobaksfakta.se

2American Psychiatric Association (APA), DSM IV-TR (2000)

3Lawrence, NS m.fl. (2002).

4Dar, R. & Frenk, H. (2002).  

5Le Foll, B. mfl (2007)

6Shiffman, S. m. fl. (2006) 

7Smith, A.L. & Chapman, S (2014).; Mikkelsen, S.S. m. fl. (2014)

8Ziedonis, D m fl (2008)